fredag 12 april 2013
Äntligen kan vi tanka biogas på Södertörn
Något som jag har debatterat flitigt påTwitter i veckan är den debattartikel som stadsmiljöborgarrådet i Stockholms stad, Per Ankersjö (c), skrev på DN Debatt Stockholm i helgen. Det är glädjande att läsa att Per Ankersjö stödjer förslaget i regeringens avfallsutredning om att kommunerna bör ta över förpackningsinsamlingen. Han menar bland annat att det nuvarande förpackningssystemet inte är präglat av miljövinster.
Per Ankersjö ser att ett sammanhållet system, där kommunerna har ansvar för både avfallshantering och insamling av förpackningar, är positivt. Det skulle ge kommunerna en chans att möta kommuninvånarnas starka miljöengagemang samtidigt som stadsmiljön kan förbättras.
Kopparstölder ett samhällsproblem
I söndags visades som vanligt programmet Kalla Fakta i TV4. Den här gången satt jag bänkad för att se programmet, eftersom jag visste att det skulle handla om kopparstölder. Metallstölder är ju absolut ingen ny företeelse, men de blir allt fler och mer omfattande. De utgör ett allvarligt samhällsproblem, vilket vi fick se många allvariga exempel på i programmet.
Ett sådant exempel är att tågen i Sverige står stilla i två timmar varje dag på grund av stulna kopparledningar, vilket kostar samhället stora pengar och drabbar många resenärer. Andra exempel, av helt annan karaktär, är att koppartjuvar till och med skändar gravar i jakten på kopparurnor.
Återvinningsindustrierna tog ett bra initiativ för ett par år sedan då de införde ett frivilligt kontantförbud för sina medlemmar, vilket innebär att man tar bort kontanter och checkar som betalningsmedel vid köp av metall. De har även vidtagit en rad andra åtgärder för att förhindra försäljning av metallstöldgods. Men åtgärderna räcker inte.
Oseriösa aktörer smutsar ner branschen
Branschen har ställt krav på regeringen för att få till ett lagstadgat förbud mot kontanthantering. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter- Svärd uttalade sig efter programmet om att hon helst vill undvika lagstiftning. Men regeringen har tidigare hörsammat krav från branschen och i januari i år infördes så kallad omvänd moms vid handel med metallskrot.
Det är bra att problematiken återigen belyses och kanske blir det bättre ett tag, men det är ingen vild gissning att det här problemet kommer att fortsätta så länge det finns oseriösa metallhandlare, vilket tyvärr smutsar ner alla oss seriösa aktörer i branschen.
Äntligen biogaspumpar på Södertörn
En roligare nyhet i veckan är att det nu går att tanka biogas på Södertörn. Idag invigs nämligen Södertörns första biogaspump på OKQ8 i Fittja i Botkyrka. Min bestämda åsikt är att invånarna på Södertörn ska kunna köra sina biogasbilar på det matavfall som de sorterat ut och som vi på SRV hämtar och gör till slurry i vår förbehandlingsanläggning. Ett riktigt kretslopp alltså, precis som det ska vara. Det här är ett litet steg i rätt riktning.
Trevlig helg/Robert
Bilden ovan är från EONs hemsida.
söndag 7 april 2013
Målet måste vara minsta möjliga miljöpåverkan
”Regeringen förbereder en avfallspolitisk proposition. Den kommer förhoppningsvis att klargöra vem som ska ha ansvaret att samla in våra förpackningar. Men fokus borde också ligga på hur vi kan gå mot ett samhälle där resurser används så effektivt som möjligt”.
Så skrev ett antal framstående forskare på miljöområdet i en intressant debattartikel i DN nyligen. Regeringens avfallsutredning och den proposition de ska skriva är viktiga, men forskarna i debattartikeln menar att utredningen inte tar upp alla frågor som är avgörande inom det här angelägna området. Det finns mer att göra och flera av de styrmedel som forskarna föreslår i debattartikeln är intressanta och viktiga för att gå mot en hållbar avfallshantering.
Som vd för ett kommunalt miljöföretag med fokus på avfall och återvinning kan jag inte annat än att hålla med forskarna. Jag är engagerad i miljöfrågor i allmänhet, men förstås särskilt i de frågor som utredningen behandlar. Ni som har följt min blogg under förra året har inte kunnat undgå detta, då utredningen och dess innehåll och konsekvenser varit ett återkommande ämne.
Ett förslag i avfallsutredningen har debatterats särskilt mycket och det är just var ansvaret för insamling av förpackningar ska ligga. Utredningen föreslår att kommunerna ska få ansvaret för insamlingen, vilket inte ses med blida ögon av återvinningsindustrierna, återvinningsföretagen och Förpacknings- och Tidningsindustrin (FTI). Det kunde vi också läsa i en debattartikel i Dagens Samhälle i veckan där vd:ar från fem privata återvinningsföretag ondgör sig över utredningens förslag om kommunalt insamlingsansvar. De menar att bostadsbolags, bostadsrättsföreningars och fastighetsägares valfrihet kring hur deras återvinningsinsamling ska se ut inskränks. Så är det förstås inte, eftersom även vi kommunala bolag redan idag är en aktör på marknaden som erbjuder flexibla lösningar för hur förpackningar kan samlas in.
Två parallella insamlingssystem inte försvarbart
Vi bör däremot lyfta blicken från frågan om konkurrens och se till den totala miljöpåverkan. Vi bör också se frågan genom den enskilde medborgarens ögon. Det är varken miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart att vi har två parallella insamlingssamlingssystem för hushållens avfall. Både miljön, samhällsekonomin och den enskilde medborgaren skulle tjäna på ett sammanhållet system.
Kommunerna har redan idag ansvar för allt hushållsavfall, vilket innebär att det redan finns utvecklad logistik för hämtning vid alla fastigheter, vilket lätt skulle kunna utvecklas så att även förpackningar hämtades. Det skulle vara naturligt och enkelt för de boende att samma bil som hämtar hushållssopor och matavfall även hämtade deras förpackningar. Det enskilda hushållets frekventa bilresor till och från återvinningsstationerna skulle också reduceras kraftigt.
Återvinningsföretagen behöver inte uppröras
Motståndarna till förslaget i avfallsutredningen är, förutom FTI som har ansvaret idag, även de privata återvinningsföretagen, men i det sammanhanget vill jag påminna om att utredningen talar om att ansvaret för förpackningsinsamling ska överföras till kommunerna från FTI. De talar inte om vilka som ska utföra jobbet. Tjänsterna kan fortfarande utföras av de företag som kommunerna upphandlar, vilket kan innebära att det i vissa kommuner kommer att ligga på kommunalt ägda företag och i andra kommuner på en eller flera privata aktörer – precis som för hushållssoporna idag. Alltså ingen anledning för återvinningsföretagen att uppröras så stort över förslaget.
Målet måste var minsta möjliga miljöpåverkan
Vårt gemensamma mål i branschen måste vara ett system som har minsta miljöpåverkan samtidigt som det är resurseffektivt och ger bra service till kommuninvånarna. Slutligen bör vi lyfta blicken från hushållsavfall och förpackningar och se på övrigt avfall som utgör en extremt mycket större andel av det totala avfallet. Här finns det ännu mer att ta tag i, precis som forskarna i debattartikeln i DN visar på, och det återkommer jag till i kommande blogginlägg.
Ikväll tänker jag titta på Kalla Fakta i TV4 som tar upp det växande problemet med stölder av koppar, vilket ibland får oerhört allvarliga och samhällsfarliga konsekvenser. Jag återkommer med reflektioner.
/Robert
Så skrev ett antal framstående forskare på miljöområdet i en intressant debattartikel i DN nyligen. Regeringens avfallsutredning och den proposition de ska skriva är viktiga, men forskarna i debattartikeln menar att utredningen inte tar upp alla frågor som är avgörande inom det här angelägna området. Det finns mer att göra och flera av de styrmedel som forskarna föreslår i debattartikeln är intressanta och viktiga för att gå mot en hållbar avfallshantering.
Som vd för ett kommunalt miljöföretag med fokus på avfall och återvinning kan jag inte annat än att hålla med forskarna. Jag är engagerad i miljöfrågor i allmänhet, men förstås särskilt i de frågor som utredningen behandlar. Ni som har följt min blogg under förra året har inte kunnat undgå detta, då utredningen och dess innehåll och konsekvenser varit ett återkommande ämne.
Ett förslag i avfallsutredningen har debatterats särskilt mycket och det är just var ansvaret för insamling av förpackningar ska ligga. Utredningen föreslår att kommunerna ska få ansvaret för insamlingen, vilket inte ses med blida ögon av återvinningsindustrierna, återvinningsföretagen och Förpacknings- och Tidningsindustrin (FTI). Det kunde vi också läsa i en debattartikel i Dagens Samhälle i veckan där vd:ar från fem privata återvinningsföretag ondgör sig över utredningens förslag om kommunalt insamlingsansvar. De menar att bostadsbolags, bostadsrättsföreningars och fastighetsägares valfrihet kring hur deras återvinningsinsamling ska se ut inskränks. Så är det förstås inte, eftersom även vi kommunala bolag redan idag är en aktör på marknaden som erbjuder flexibla lösningar för hur förpackningar kan samlas in.
Två parallella insamlingssystem inte försvarbart
Vi bör däremot lyfta blicken från frågan om konkurrens och se till den totala miljöpåverkan. Vi bör också se frågan genom den enskilde medborgarens ögon. Det är varken miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart att vi har två parallella insamlingssamlingssystem för hushållens avfall. Både miljön, samhällsekonomin och den enskilde medborgaren skulle tjäna på ett sammanhållet system.
Kommunerna har redan idag ansvar för allt hushållsavfall, vilket innebär att det redan finns utvecklad logistik för hämtning vid alla fastigheter, vilket lätt skulle kunna utvecklas så att även förpackningar hämtades. Det skulle vara naturligt och enkelt för de boende att samma bil som hämtar hushållssopor och matavfall även hämtade deras förpackningar. Det enskilda hushållets frekventa bilresor till och från återvinningsstationerna skulle också reduceras kraftigt.
Återvinningsföretagen behöver inte uppröras
Motståndarna till förslaget i avfallsutredningen är, förutom FTI som har ansvaret idag, även de privata återvinningsföretagen, men i det sammanhanget vill jag påminna om att utredningen talar om att ansvaret för förpackningsinsamling ska överföras till kommunerna från FTI. De talar inte om vilka som ska utföra jobbet. Tjänsterna kan fortfarande utföras av de företag som kommunerna upphandlar, vilket kan innebära att det i vissa kommuner kommer att ligga på kommunalt ägda företag och i andra kommuner på en eller flera privata aktörer – precis som för hushållssoporna idag. Alltså ingen anledning för återvinningsföretagen att uppröras så stort över förslaget.
Målet måste var minsta möjliga miljöpåverkan
Vårt gemensamma mål i branschen måste vara ett system som har minsta miljöpåverkan samtidigt som det är resurseffektivt och ger bra service till kommuninvånarna. Slutligen bör vi lyfta blicken från hushållsavfall och förpackningar och se på övrigt avfall som utgör en extremt mycket större andel av det totala avfallet. Här finns det ännu mer att ta tag i, precis som forskarna i debattartikeln i DN visar på, och det återkommer jag till i kommande blogginlägg.
Ikväll tänker jag titta på Kalla Fakta i TV4 som tar upp det växande problemet med stölder av koppar, vilket ibland får oerhört allvarliga och samhällsfarliga konsekvenser. Jag återkommer med reflektioner.
/Robert
tisdag 2 april 2013
Min påsk blev till ett lidande
Välkomna tillbaka från en förhoppningsvis trevlig och avkopplande påskledighet. För min egen del blev påsken varken så trevlig eller avkopplande som jag hade önskat. Jag åkte till Funäsdalen i torsdags och det kändes härligt att komma iväg för att njuta av säsongens sista skidåkningsdagar.
Trotsade goda råd från Göran Persson
I bilen på väg upp till fjällen pratade jag med Göran Persson, före detta statsminister, tillika ordförande i Scandinavian Biogas, som vi på SRV har en del att göra med. I slutet av samtalet pratade vi om vad vi skulle göra i påsk och jag berättade att jag var på väg upp till Funäsdalen. Göran påminde mig då bryskt (han är inte känd för att vara finkänslig) om att jag inte är någon ungdom längre och att jag nog borde hålla mig till de lätta, gröna backarna.
Två åk gick bra
Trots att det var en av landets tidigare statsministrar som gav mig goda råd så lydde jag inte hans råd den här gången. Redan första dagen gav jag mig ut i de svarta pisterna och det gick ju bra – i alla fall i två åk. I det tredje åket var jag dock ouppmärksam på ett litet stup, vilket gjorde att jag for rakt ut i luften och ner som en pannkaka. Det var en rejäl vurpa och jag skadade knät.
Gnälligt i bilen
Backen var mycket brant och det var problem för skotern att ta sig fram. För att underlätta transporten fick jag smärtlindring och mitt ben gipsades redan uppe i backen. Jag kom till sjukstugan i Funäsdalen där de gjorde ytterligare några undersökningar innan jag slokörat fick meddela hustrun att vi måste avsluta semestern och åka hem mot Stockholm igen. Hon fick köra hela vägen med mig liggandes bredvid och jag tror inte att hon var jätteglad, för jag måste erkänna att jag nog gnällde och klagade en del under timmarna i bilen.
Påsk på lasarett
Långfredagen tillbringade jag på Karolinska sjukhuset i Solna och roligare har jag ju haft. Man kan säga att jag firade en riktigt ortodox långfredag med mycket lidande. I övrigt ingen jämförelse med Jesus :). Efter diverse undersökningar och röntgen, klippte man upp gipset och skickade hem mig med kryckor, som jag får halta fram med tills det är dags för nya undersökningar. Inget brutet, men troligen något uttänjt ledband eller skadat korsband.
Jonas slamsugare kom till min räddning
För övrigt är jag nu ytterligare stärkt i att man alltid kan lita på människor i avfalls- och renhållningsbranschen! Det var nämligen så att jag hade mycket svårt att ta mig ut från sjukhuset för egen maskin. Till min räddning kom då en trevlig, stor och stark 130-kilos kille som hjälpte mig. Vi hann presentera oss och prata lite under ”räddningsaktionen” och det visade sig att han var jobbade på Ragn-Sells. Tack slamsugare Jonas för hjälpen!
Vad ska jag säga till Göran P…?
Just nu sitter jag hemma och jobbar, men snart bär det av mot jobbet med kryckorna i baksätet på bilen. Under bilfärden ska jag fundera på vad jag ska säga till Göran Person nästa gång vi pratar om han frågar hur skidåkningen gick…
/Robert
torsdag 28 mars 2013
Påskhelgen största mathelgen på året
Nu är det bara timmar kvar innan många av oss går på påskledighet. Själv kommer jag att tillbringa några dagar i Funäsdalen och hoppas bra skidåkning. Men det blir inte bara friluftsliv utan det blir nog även en del god mat och dryck. Ni vet väl att påskhelgen räknas som den största mathelgen i Sverige, till och med större än julen. Det beror förstås på att det är så många lediga dagar i rad. Under påskveckan handlar vi 25 procent mer livsmedel än en vanlig vecka. Totalt handlar vi livsmedel för 7,4 miljarder kronor under påskveckan och den som gör sina inköp på skärtorsdagen kan nog inte räkna med att vara ensam. Den dagen säljs det nämligen mat för 1,8 miljarder kronor!
Eftersom vi enligt den statistik som finns tyvärr slänger en tredjedel av den mat vi bär hem, kan man tänka sig att det efter påsken blir mer matavfall än vanligt i de bruna matavfallskärlen. Så länge det handlar om just matavfall är det bra att det sorteras ut så att vi på SRV kan ta hand om det i vår förbehandlingsanläggning där vi förädlar matavfallet till slurry som blir till biogas. Det som är mindre bra är att det inte alltid är bara matavfall som slängs utan matrester och det är en annan sak.
Den bästa med matrester är att äta upp dem eller göra nya rätter av dem. Allra bäst är förstås att planera sina matinköp så att det inte blir en massa rester över som slängs. Och så ska vi inte glömma bort de gyllene reglerna att smaka och lukta på maten innan vi dömer ut den. Personligen är jag matglad och det blir nog inte mycket matrester över, vilket ju tyvärr påverkar vikten :).
Förutom önskan om god mat i påsk är jag övertygad om att många även önskar sig fint påskväder. Förra året vid den här tiden var det härliga vårdagar på många platser i Sverige och solen värmde med sommartemperaturer. Riktigt så långt har inte våren kommit i år, men på Södertörn vi kan i alla fall glädja oss åt sol idag, denna första påskdag. Tyvärr säger prognosen att det kommer snö igen imorgon.
Men några rekord i påskvädret slår vi nog inte i år. Under krigsvintern 1942 var det riktigt kallt och kylan fortsatte även under påsken som blev rekordkall. Långfredagen den 3 april 1942 uppmättes Svealands lägsta apriltemperatur någonsin i Dalarana där det var minus 31 grader och i småländska Flahult var det minus 25,5 grader på påskafton. Vi får också hoppas att vi inte kommer att slå köldrekordet för april i Stockholm som uppmättes till minus 22 grader i april 1908.
Jag önskar er alla en riktigt härlig påskhelg med förhoppningsvis åtminstone plusgrader!
/Robert
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


