fredag 2 november 2012

Ny återvinningsindustri på väg att växa fram




Den här veckan gläds jag åt att vår förbehandlingsanläggning för matavfall gått vidare till slutnominering i Återvinningsgalans kategori Årets återvinningsanläggning. Det är tidskriften Recycling & Miljöteknik som arrangerar Återvinningsgalan, i år för fjärde gången. Tanken med galan är att motivera genom att hylla de allra bästa i branschen, men även att lyfta avfalls- och återvinningssektorn i allmänhet och utanför de traditionella miljökretsarna.

Nu återstår att se hur det går och om vi tar hem den prestigefyllda titeln för år 2012. Visst är det spännande, men vi får ge oss till tåls till den 29 november, då galan går av stapeln och då vinnarna i respektive kategori kommer att offentliggöras. Vi har tuff konkurrens av två andra duktiga återvinnare, nämligen NCC Recycling och Kretsloppsparken i Sundsvall. Förra året gick utmärkelsen till Swerec AB.

Återvinningsgalan

Från det lite glamorösa till något som berör oss alla i vardagen. En rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade förra året visar att vi svenskar konsumerar i snitt 15 kilo textil per person och år och att cirka 8 av dessa kilon slängs i hushållssoporna. Det betyder att hela 8 kilo textilmaterial per person och år går till förbränning! Detta är värt att uppmärksamma, inte bara för att det är ett oerhört resursslöseri, men också för att produktionen av ny textil kräver stora mängder kemikalier, som ofta släpps ut direkt i vattendrag. För att inte tala om volymerna vatten som går åt i själva tillverkningsprocessen. I de länder som producerar bomull blir det här verkligen kännbart – det går åt så mycket som 29 000 liter vatten för att odla ett kilo bomull!

Jag har i tidigare blogginlägg skrivit om våra samarbeten på återvinningscentralerna. Istället för att kasta textilier i SRVs containrar, vilket innebär att de går till förbränning, har våra kunder möjlighet att istället skänka sina kläder och andra textilier till ideella organisationer som Myrorna, Emmaus och Hela människan och på så sätt bidra till att sakerna återanvänds och kommer andra till glädje. Ett enkelt sätt att välja att värna om såväl miljö som människor. Läs mer om detta i mitt blogginlägg Älska återanvänding och på SRVs hemsida om våra samarbeten för ökad återanvändning.

Det näst bästa alternativet, efter återanvändning, hade varit om vi kunde återvinna textilierna. Dock har vi i Sverige idag inte något insamlingssystem för textilåtervinning, framför allt för att det helt enkelt inte funnits något enkelt sätt att återvinna textila fibrer. Men i veckan har jag sett nyhetsinslag om att svenska forskare nu kommit på en metod för återvinning av bomullsfiber, vilket gläder mig mycket. Om planerna går som det är tänkt kommer inom en snar framtid en fabrik för återvinning av bomullsfiber att öppna på Vargön i Vänersborgs kommun. Här kommer de kasserade bomullstextilierna få nytt liv som viskosfiber. I och med detta kommer vi med all säkerhet att se ett system för insamling av textilier växa fram i Sverige.

Den här helgen tänker vi säkert alla lite extra mycket på våra nära och kära som inte längre finns med oss. Tusentals ljus på begravningsplatser runt om i landet kommer som brukligt att lysa upp i mörkret och trots saknad och vemod skapa en känsla av gemenskap och värme. Jag önskar alla mina läsare en riktigt skön allhelgonahelg.

/Robert

1 kommentar:

Unknown sa...

Synd att vi inte är bäst på sortering!!
Många länder och städer som satsar på fastighetsnära insamling för ALLA och inte bara för flerfamiljsfastigheterna får insamlat enorma mängder återvinningsmaterial. Men för att lyckas med detta så gäller det att satsa några kronor på moderna utsorteringsanläggningar där maskiner sorterar återvinningsmaterialen. Eskilstuna är ju inte unikt. Det finns många anläggningar med optisk sortering av avfallet i färgade påsar. Norge har satsat på optisk sortering för flera år sedan. Tromsö var först med fem fraktioner i norden. Nu har även Oslo infört optisk sortering då alla andra fraktioner utom plast och biologiskt avfall redan hämtas i fastigheterna. Oslos invånare sorterar sitt avfall i tre kärl per fastighet/villa. Kärl ett kastas papper kartong och wellpapp. Kärl två kastas glas och metall Samt kärl tre, plast i blå påse, kompost i grön påse och restavfall i valfri påse. Villor och radhus har två 140 liters kärl samt ett 60 liter kärl. Flerfamiljsfastigheterna har tre Molokar eller sophus med tre större kärl. Samtliga kommuner i Norge har fastighetsnära insamling av återvinningsfraktionerna. Detta har påverkat insamlingsresultatet mycket positivt. Plastinsamlingen i Norge slår alla rekord. Runt 70 till 80 procent insamlad plast mot Sveriges 45 procent. Eskilstuna är inte heller först i EU med optisk sortering. Nantes har optisk sortering med tre påsar och då insamlas allt även glas! Svart påse restavfall, blå påse för papper, papp, kartong samt gul påse för glas, plast och metall. Delar av London har också optisk sortering i två fraktioner. Brännbart avfall i vita påsar, vått avfall i svarta påsar samt blandad torr återvinningsfraktion i orange påsar. Titta på USA, Tyskland, Frankrike, Holland med flera. Här har många städer och kommuner satsat på fastighetsnära insamling med ett lyckat resultat redan första året. Restavfallsmängderna har mer än halverats på ett enda år. Tyskland har gula tunnan där alla tidningar och förpackningar slängs som senar separeras i en MRF. USA har många kommuner blåa kärl i alla fastigheter och kallas för Sero Sort Recycling. Single Stream recycling används av fler än 600 miljoner människor i världen. Systemet är mycket användarvänligt och ger stora volymer. Varför satsar inte SRV på exempel Dual Stream Recycling? Dual Stream systemet minskar kostnaderna för en MRF avsevärt då invånarna presorterat fraktioner i hemmen det vill säga allt av papper för sig samt allt av glas, plast, metall för sig. Dual stream systemet kräver ingen manuell sortering vid anläggningarna. Sorteringen bygger på två separata linjer. Villahushållen har ett tvåfackskärl (240 liter)där papper, kartong och wellpapp slängs i fack 1 samt metall, plast och glas i fack 2. Materialet insamlas med en tvåfacksbil och körs sedan till en sorteringsanläggning som har två sorteringslinjer. All sortering sker maskinellt med Titech autosorter www.titech.com Maskinerna sorterar 12 ton i timmen. Glöm Optibag för återvinningsmaterialet! Den tekniken är gammalmodig och passar bäst för restavfall och kompost. Återvinningsmaterialet sorteras bäst när det insamlas i blandad lös form som sedan separeras med NIR sorter systemen. Tekniken måste införas även i Sverige så vi blir lite moderna. Skrota återvinningsgården och övergå till fastighetsnära insamling via ett eller tvåfackssystem. Då kan alla vara med unga som gamla, handikappade eller hushåll som saknar bil! Även återvinningsmaterialet måste åka kollektivt via stora miljövänliga fordon.